Analys av 3 intressanta saker
Jag har valt att
analysera och fördjupa mig i tre saker som fick mig att fundera lite extra
medan jag läste boken. Jag har valt Elsalills självmord, då Elsalill slutar
älska sir Archie och även hur naturen har påverkat berättelsen på olika sätt.
Kärlekens slut:
Elsalill har varit kär
i sir Archie länge men eftersom att han är mördaren av hennes familj har hon
varit lite osäker på om hon vill bli hans hustru eller inte. I slutet av boken
får Elsalill upp ögonen för vem det egentligen är hon har älskat, citat från
boken:
”Vad
har jag velat göra?” tänkte hon. ”Har jag varit galen och älskat den, som har
mördat alla de mina? Må gud förlåta mig min synd!” (s.69)
Elsalill förstod vem
hon egentligen hade älskat och tänkte då inom sig att hon ångrade starkt att
hon hade älskat han som hade mördat hennes familj.
Men
Elsalill hyste ingen kärlek mer för sir Archie, utan det dödligaste hat, och
hon tänkte blott därpå, att han var en ond mördare. (s.70)
Istället för att älska
sir Archie hatade Elsalill honom nu, hon tänkte även på att han inte alls var
så som hon tänkte att han var förut utan att han bara var en ond mördare.
Men vad var det som
fick Elsalill att ändra sig och varför har hon inte förstått det tidigare? Jag
tror att Elsalill har varit ”blind” och inte sett sir Archies ”riktiga jag”. I
boken är ställningen i samhället ganska viktig och eftersom att Elsalill var en
fattig flicka som inte hade någon familj tror jag att hon blev kär i sir Archie
då han erbjöd henne ett rikt och perfekt liv i Skottland. Jag tror även att han
betedde sig helt annorlunda mot Elsalill än vad han egentligen brukar göra,
alltså att han var snällare och omtänksammare för att hon skulle följa med
honom till Skottland. Han ville antagligen att hon skulle följa med till
Skottland eftersom att hon var den enda som visste om att han var mördaren och
om hon hade följt med hade ingen kunnat hitta honom. Sedan i slutet började sir
Archie vara sig själv och hånade Elsalill då han fick reda på att hon hade
avslöjat att det var han som var mördaren, citat ur boken: ”Nu började Elsalill
märka hur förändrad sir Archie var mot henne. Och hon förstod, att han hatade
henne, sedan han hade fått veta, att hon hade förrått honom.” Det var då
Elsalill förstod vem han egentligen var och att hon egentligen inte älskade
honom.
Selma Lagerlöfs böcker
är ofta kopplad till både övernaturliga händelser och verkligheten och sådant
som man ofta stöter på i vardagen, även i den här boken. Jag tror att budskapet
Selma vill föra fram i den här boken är vikten av att göra det rätta vilket
människor både idag och för hundra år sedan ständigt blir påminda om. Många
filmer och böcker har just det budskapet och det är även en frågeställning som
ställs i vardagen nästan hela tiden; ”Vad
är det rätta att göra i den här situationen? Vad blir bäst för både mig själv
och andra?” Jag tycker att buskapet visas riktigt bra genom den här
händelsen då Elsalill tvingas besluta sig om hon ska följa med sir Archie till
Skottland eller inte och om hon älskar honom eller inte. Tillslut gör hon då
det rätta genom att säga nej och sluta älska honom eftersom hon förstod att det
var fel.
Elsalills självmord:
I slutet på boken
tvingas sir Archie fly ut från världshuset där det har kommit in knektar för
att fånga honom efter att Elsalill har avslöjat att det var han som var
mördaren. Då kommer sir Archie på en smart plan för att inte bli fångad; han
springer ut med Elsalill som en mänsklig sköld för att de inte ska kunna
använda spjuten med risk för att de ska träffa Elsalill.
Och
då hon nu såg, att hon skyddade honom med sin kropp, så att han var nära att
undkomma, sträckte hon ut sin hand och drog till sig ett av spjuten, som
knektarna höllo, och riktade det mot sitt hjärta. ”Nu vill jag tjäna min
fostersyster så, att detta ärendet äntligen lyktas”, tänkte Elsalill. Och vid
nästa steg, som sir Archie tog uppåt trappan, trängde spjutet in i Elsalills
hjärta.
Men varför gjorde hon
det? Tyckte hon att det var värt att dö bara för att hennes familj skulle få ro
i sin grav? Jag tror att Elsalill hade mått dåligt enda sen hennes familj dog
men att sir Archie hade fått henne att må bättre. Men sedan när hon förstod att
hon inte älskade sir Archie och att hon aldrig skulle få ett rikt liv tänkte
hon att det inte fanns något kvar att leva för. Istället bestämde hon sig för
att göra det rätta och mörda sig själv för att sir Archie skulle bli
tillfångatagen. Däremot blev han inte det direkt vilket kan göra att man tänker
att hon dog förgäves. Men senare i boken får man veta att Torarin åkte till
båten där Elsalill och mördarna fanns för att Elsalill hade varit försvunnen.
Han hade då fått reda på att det var på den båten de fanns vilket gjorde att
han åkte dit för att rädda Elsalill. Det var på grund av Torarin som mördarna blev
tillfångatagna, annars hade de tagit sig till Skottland utan straff för det de
gjort och därmed hade inte Elsalills familj fått ro i sin grav. Detta visar att
om Elsalill aldrig hade dött hade Torarin inte åkt till båten vilket hade gjort
att mördarna inte blev tillfångatagna och därmed att spökena aldrig hade fått
ro i sin grav.
Dilemmat om att göra
det rätta kommer även in i denna händelse då Elsalill tar ett spjut och trycker
in det i hjärtat för att de ska kunna ta sir Archie. Där tvingas hon välja
mellan att få sir Archie fångad och därmed göra så att hennes familj får ro i
sin grav, eller tänka på sig själv och låta sir Archie komma undan. Där tycker
jag att hon gjorde det rätta och denna händelse kan man koppla till budskapet i
boken; att göra det rätta oavsett frestelser med mera. Eftersom att Selma hade
en väldigt kristen barndom och kristendomen var väldigt betydelsefull på tiden
då boken utspelar sig kan man dra kopplingar mellan budskapet och den kristna
tron. Ur Selmas kristna perspektiv kan ”att göra det rätta” innebära att följa
Gud bland annat genom lojalitet, kärlek och förtroende. Budskapet utgör då även
till viss del grunden i den kristna tron.
Naturens påverkan:
Under hela bokens gång
har naturen påverkat olika händelser. Ett exempel är i mitten av boken då sir
Archie och hans kompisar (alltså mördarna) vill åka iväg från Marstrand för att
inte bli påkomna för det de har gjort. Då är havet fruset till is vilket gör
att båtarna inte kan ta sig därifrån och därmed inte mördarna heller. Ungefär
samma sak händer i slutet av boken då isen håller på att smälta förutom vid
båten som mördarna befinner sig på. Senare när mördarna har blivit
tillfångatagna smälter isen och båten kan lämna hamnen. I denna händelse är
även Gud mycket inblandad då personerna tror att det är Gud som håller havets
portar stängda bara för att mördarna ska kunna tillfångatas. Man förstår även
att det är Gud som gör att isen inte smälter då Torarin säger att isen brukar
gå upp tidigt på det stället vilket den inte gjorde just då. ”I ären mördare
och ogärningsmän. Hur trodden I att I skullen undkomma edert straff? Veten I
inte, att det är för er skull, som Gud håller havets portar stängda?” (s.79).
Här pratar skepparen till mördarna och säger att de inte kan undkomma sitt straff
eftersom att Gud inte låter dem komma undan. Gud ingriper här i naturen för att
de goda ska vinna över de onda mördarna. Att skepparen är så övertygad om att
isen ligger kvar på grund av att Gud inte vill att brottslingarna ska komma
undan skulle lika gärna kunna vara en vidskepelse. Men sedan när den döda
Elsalill har kommit till land släpper isen, det gör att läsaren förstår att det
är Gud som ligger bakom denna händelse.
Selma har använt sig av
naturen många gånger i berättelsen för att få en bättre berättelse och även för
att läsaren ska kunna få ledtrådar om saker som händer i boken. Ett exempel på
det är då isen ligger över havet så att inga båtar kan ta sig ut, och därmed
inga personer heller. Det är en av de olika faktorerna till att man börjar
fundera på vem mördaren är.